Det är kvällen innan skolavslutningen. Snart går Pinnen, Darya, Kevin och Stig ut sexan och i höst börjar högstadiet, tonåren och resten av livet. I skolan pågår festen med stort F, drömdiscot, det allra sista partyt i sexan. Det är också sista chansen att säga det som aldrig sagts och göra det som aldrig gjorts. Att bekänna sin kärlek, säga ifrån, bara strunta i allt, eller göra sin röst hörd. Alla är där. Alla utom Pinnen. Det jag bara vågar drömma om utspelar sig under de sista dagarna av sexan och det traditionsenliga skoldiskot. Men vad ska hända nu? De kommande tonåren ligger som en okänd dimma framför en och vad vill man egentligen? Vad drömmer jag om? Och hur ska det gå för oss alla? Vågar jag visa vem jag är och vad jag drömmer för mina klasskamrater? Vad är verkligt och vad finns bara i mitt eget huvud? Det jag bara vågar drömma om är en fiktiv berättelse men har skrivits med inspiration av insamlade drömmar från mellanstadiebarn. Berättelsen har en drömsk ton där fantasi och verklighet flyter ihop, befriad från vuxnas perspektiv och tar helt sin utgångspunkt i barnen .